Vägsaltning

Vägsaltning 
Följande uppgifter kommer från Vägverket Region Mitt.

Vägsaltning i Bollnäs kommun.

Vägar	Km väg	ton/km väg	Ton
Väg 83 och väg 50	94,7	12-13	1200
Övriga vägar	114,6	0,5	57
Summa			1257

Saltning på väg 50 Edsbyn-Bollnäs-Söderhamn samt på väg 83 Kilafors-Bollnäs och norrut sker så att snö- och halkfriväg ska kunna åstadkommas vid varmare än -3 grader.
Saltning utförs på väg 301 och 83 i medel ca 2ggr/dygn under säsong.
Det betyder att under året saltas det ca 5 månader vilket gör ca 300
tillfällen. 
Vid kallt väder (lägre än -3 grader under längre period) sker ingen saltning
Vägen får då bli vinterväg.
Övriga vägar saltas endast vid underkylt regn samt frosthalka vår och höst.

Sandningssand
Totalt inom Bollnäs kommun på statliga vägar sprids 2944 m³. Sanden innehåller 25 kg salt per m³ vilket innebär att 73,6 ton salt årligen sprids på dessa vägar via sandningen.

I Bollnäs tätort saltas för att garantera framkomlighet även Lasarettsvägen upp till nya sjukhuset. 

Vägverkets information om vägsaltning kan du läsa här.

Klassning av grundvatten
Statens Naturvårdsverks bedömningsgrunder för miljökvalitet, tabell 8 tillståndsklassning för grundvatten med avseende på kloridhalt, mg/ liter. 
Kloridhalten i grundvatten är vanligen låg (1-20 mg/liter) i Sverige. 
I Norrland är bakgrundshalten normalt 5 mg/ liter.

Klass	Benämning	Cl (mg/l)	Beskrivning
1	Låg halt	<20
2	Måttlig halt	20 – 50
3	Relativt hög halt	50 – 100
4	Hög halt	100-300	Risk för korrosionsangrepp på ledningar
5	Mycket hög halt	>300	Risk för smakförändringar

Dricksvatten får teknisk anmärkning om halten klorid överstiger 100 mg/ liter. 
Med tekniska anmärkningar menas att vattnets sammansättning kan ge tekniska problem vid distribution.


Samhällsbyggnadskontoret följer utvecklingen på våra kommunala vattentäkter. Glössbo vattentäkt med sitt läge ca 10 meter från en väg som i snitt saltas med 12-13 ton per kilometer och år väcker naturligtvis frågor bland ortsbefolkning och andra. Glössbo vattentäkt har trots sitt läge låg halt av klorid. Att det finns en påverkan av vägsaltet på vattentäkten kan utläsas av ovanstående diagram. Den är dock marginell. Grundvattenkartan från SGU visar att grundvattnet till största delen bildas i områdena ovanför väg 301. Tillsammans med en gynnsam ytavrinning för vägsaltet och stora vattenmängder i åsen som späder ut det salt som når grundvattnet ger det en marginell påverkan. 

Samhällsbyggnadskontoret ser trafikolyckor med kemikalier, olja etc som den största risken för Glössbo vattentäkt. Med SGU:s utredning som grund kan Bollnäs kommun gå vidare i arbetet med att skydda Glössbo vattentäkt från olyckor med farligt gods och ex vägsaltning.

Enskilda vattentäkter
Källor och grävda brunnar inom 25 m från väg 50 och 83 riskerar att påverkas från vägsaltning. Det finns exempel på brunnar med upp till 370 mg klorid/ liter vatten där brunnen enligt vår bedömning förorenats av vägsalt. 

Hur tar man reda på om brunnen har förhöjd salthalt? 
Enklaste sättet är att mäta kloridhalten. Normalt behöver dock ett större prov tas för att kunna utesluta andra källor till saltpåverkan. Med analysprotokoll och besiktning av terrängen som grund kan Samhällsbyggnadskontoret i regel sedan göra en bedömning av var föroreningen kommer ifrån.

Ökad salthalt i brunnsvatten beror vanligen på följande orsaker:

1. Kustnära läge med inträngning av havsvatten
2. Relikt havsvatten kan påträffas i lågt liggande områden under högsta kustlinjen, där grundvattenbildningen varit så liten och grundvattenrörelsen så ringa att det salta porvattnet inte trängts undan, dels i djupa fickor i isälvsavlagringar och dels i bergsprickor där det salta vattnet blivit instängt. I Söräng finns exempel på relikt havsvatten som ger förhöjd kloridhalt i dricksvattenbrunnar.
3. Halkbekämpning eller dammbindning vid vägar.




Kontaktperson: 
Björn Walldén bjorn.wallden@bollnas.se tel 0278-25502