När man själv behöver hjälp eller är orolig för att en ungdom far illa
Om du behöver hjälp som ungdom eller förälder eller om du misstänker att någon far illa kan du vända dig till socialtjänsten. De uppgifter du lämnar behöver inte vara bekräftade och du behöver inte ha tydliga belägg för att situationen skall anses som tillräckligt riskfylld för att ringa socialtjänsten och förmedla din oro.

Du kan vara anonym
Om du vill vara anonym är det viktigt att du inte lämnar ditt namn och telefonnummer. Fundera på varför du vill vara anonym. Ofta är det lättare för socialtjänsten att hjälpa barnet och dess familj om vi kan uppge vem uppgifterna kommit ifrån.

Hit kan du vända dig
Enhetschef:.
Maria Engvall, telefon: 0278-251 90 (reception),
E-post: social.forv@bollnas.se

 

Vilken slags råd och hjälp kan man få?

Den enhet inom socialförvaltningen som ger insatser till unga är ungdomsenheten och de kan erbjuda;

  • Råd och stöd av socialsekreterare.

  • Kontaktperson/kontaktfamilj.

  •  IFOs Öppenvårdsenhet som arbetar individuellt med ungdomen eller med familjen.

  • Institutionsplacering på annan ort.

  • Familjehemsplacering.

Tänk på detta vid kontakt med socialtjänsten
När du kontaktar oss är det bäst för ungdomen/barnet om du uppger namn och adress samt telefonnummer där vi kan nå dig. Det kan vara av vikt att kunna återkomma med frågor. Detta är önskvärt, men inte nödvändigt. Det viktiga är att vi får vetskap om att en ungdom behöver hjälp!

Det här brukar vi fråga om när vi tar emot en ansökan om behov av hjälp eller en anmälan om att det finns risk för att ett barn far illa:

  • Namn på barnet, barnets adress och telefonnummer.

  • Varför är du orolig för barnet? Beskriv gärna med exempel.

  • Hur länge har du varit orolig för barnet?

  • Vad tror du skulle hända om inget görs nu?

  • Var befinner sig barnet just nu?

  • Tror du att det är en akut fara för barnet? (Om ja, i så fall vilken?)

  • Finns det andra barn i familjen som du tror kan fara illa? (Om ja, i så fall vilka och ålder?)

  • Är det något särskilt vi bör tänka på när vi kontaktar barnet och/eller vårdnadshavarna?

  • Känner vårdnadshavarna till att du kontaktar socialtjänsten och gör en anmälan?

  • Känner barnet till att du kontaktar socialtjänsten och gör en anmälan?

  • Skulle du kunna tänka dig att medverka vid en träff för att överlämna anmälan/informationen med dem det berör?

 

En orosanmälan skickas till : social.forv@bollnas.se 


Vad händer efter att en ansökan om behov av hjälp gjorts eller anmälan lämnats?

När en anmälan mottagits avgör socialtjänsten hur vi ska agera och om ärendet skall utredas vidare. Sådan information får socialtjänsten inte delge anmälaren utan att vårdnadshavaren gett sitt samtycke till detta. 

Vi informerar alltid vårdnadshavarna om anmälan. Först kallas vårdnadshavarna och ungdomen till ett samtal för en s.k. ”förhandsbedömning”. Syftet med förhandsbedömningen är att ta ställning till hur allvarlig informationen/anmälan är och vilken risk den innebär för barnet. Vi behöver ta ställning till detta för att erbjuda hjälp eller för att kunna avsluta ärendet utan någon mera kontakt. Hur man skall gå vidare beslutar en socialsekreterare tillsammans med enhetschefen. Om ärendet avslutas här kommer vare sig ungdomen eller föräldern att finnas i socialtjänstens personregister.

Om det framkommer att ungdomen och/eller dess vårdnadshavare är i behov av hjälp startas en utredning. För en sådan utredning används Socialstyrelsens handläggnings- och dokumentationssystem BBIC (Barns Behov I Centrum). Syftet är att utreda ungdomens, och dess vårdnadshavares, ev. behov av stöd och hjälp och hur socialtjänsten kan vara behjälpliga med detta. Först görs en utredningsplan för hur utredningen praktiskt kommer att genomföras. En utredning skall inte göras mer omfattande än vad som anses vara nödvändigt. Utredningen skall göras så snabbt som möjligt och vara färdig senast inom fyra månader. Utredningen skall färdigställas även om familjen flyttar till annan kommun.

 

Hur är det att få en SIP?

Sveriges kommuner och landsting genomför just nu en enkätundersökning om hur det är att få en SIP. Vi vill veta hur du tycker det är att få en SIP. Därför vill vi att du svarar på fem frågor på webben. Dina svar är viktiga för att vi ska kunna förbättra det arbete vi gör. 
Gå in på www.SIPkollen.se

Du kommer att få svara på hur mycket du håller med om det här:

  • Jag tycker att personalen lyssnade på mig
  • Jag får vara med och bestämma om vilket stöd jag/eller min familj ska få
  • Jag tycker att vi pratade om det som är viktigt för mig
  • Jag tycker att det är tydligt vem som gör vad
  • Jag tycker att jag fick svar på mina frågor

Alla svar är anonyma 
Resultaten samlas hos Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Din kommun och ditt landsting får en sammanställning av allas svar uppdelade på ålder och kön. 
Om du inte vill svara på frågorna är det bra om du skriver ålder, kön samt kommun och landsting. Då ser kommun och landsting hur ofta socialtjänsten och hälso- och sjukvården upprättar SIP. 
Tack för din medverkan!

Samordnad individuell plan (SIP) är en plan som är lagstiftad och finns beskriven i socialtjänstlagen 2 kap 7 § och hälso- och sjukvårdslagen 3f §.

Har du en synpunkt, tyck till här!

Enhetschef
Maria Engvall

Skicka e-post
0278-251 90