Bollnäs kommun följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer gällande Covid-19.
Mer information om coronaviruset i Bollnäs kommun.

Medborgare som mår bra och trivs i sin kommun, som upplever att de har möjlighet att påverka sina liv och vara delaktiga i samhälls- och kulturlivet, är en förutsättning för god tillväxt och hållbar utveckling. I folkhälsoarbetet är det inte bara viktigt att hälsan utvecklas positivt, utan också att den är jämlik, att alla medborgare har jämlika förutsättningar för en god hälsa.

Folkhälsan i Sverige beskrivs generellt bli bättre, samtidigt som skillnaderna i hälsa mellan olika befolkningsgrupper ökar. Det övergripande folkhälsomålet är därför ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”. Regeringen har även beslutat att tillsätta en nationell kommission som fokuserar på hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper. Kommissionens ska lämna förslag om hur hälsoklyftorna kan minskas. Länk till mer information om kommissionen

Folkhälsa i Bollnäs kommun
Folkhälsorådet är ett politiskt råd som ansvarar för det lokala folkhälsoarbetet i Bollnäs kommun. Det är ett rådgivande och initierande organ. Rådets ledamöter återrapporterar rådets frågor till respektive nämnd och ansvarar för att folkhälsofrågorna beaktas i nämndens ordinarie arbete. 

Folkhälsoarbetet i Bollnäs kommun utgår från pdfFolkhälsoplan 2015-2020 .

Bollnäs kommun har i sitt folkhälsoarbete valt att prioritera fyra områden:

  • Delaktighet och inflytande i samhället
  • Ekonomiska och sociala förutsättningar
  • Barn och ungas uppväxtvillkor
  • Drogförebyggande arbete (alkohol, narkotika, dopning och tobak)

Bollnäs kommun samverkar med Region Gävleborg i folkhälsoarbetet. Läs mer om Regionens folkhälsoarbete i pdfDet regionala folkhälsoprogrammet3.63 MB

Även nationellt och internationellt diskuteras folkhälsa och skillnader i folkhälsa. Världshälsoorganisationen (WHO) och den så kallade Marmotkommissionens slutrapport pdfUtjämna hälsoskillnaderna inom en generation är en viktig milstolpe. Rapporten beskriver positiva globala förbättringar i hälsa, men också systematiska skillnader i livschanser både mellan olika länder och inom länder. Rapporten lyfter fram hur politiska åtgärder kan bidra till att minska de ojämlika förutsättningarna för hälsa.

I januari 2019 redovisade Bollnäs kommun sin rapport ”Att leva och bo i Bollnäs kommun” till Delegationen mot segregation. Till underlaget har ca 800 kommuninvånare varit med och bidragit genom att svara på enkäter och/eller varit med och blivit intervjuade i olika fokusgrupper. 
Rapporten att leva och bo i Bollnäs kommun (PDF)

LUPP - Lokal uppföljning av ungdomspolitik
Via enkäten Lupp (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) arbetar vi för att ta reda på hur ungas livssituation ser ut i Bollnäs kommun. Resultatet av enkäten ger oss svar på hur ungdomar i Bollnäs kommun ser på inflytande och demokrati, situationen i skolan, möjlighet till arbete, sin egen hälsa och trygghet, sin fritid och sin framtid. 

Den senaste undersökningen genomfördes hösten 2019 i åk 8 och år 2 på gymnasiet. Resultatet visar att en stor andel av ungdomarna i Bollnäs kommun ser positivt på framtiden och en stor andel ser att det finns möjlighet att starta egna företag senare i livet.. Det finns en vilja att engagera sig i kommunala frågor, mer än varannan elev i år 2 på gymnasiet vill vara med och påverka. Positivt är också att de insatser som påbörjats med att öka ungdomsinflytandet verkar ge frukt då det är allt färre elever som ser att de har inga eller mycket små möjligheter att föra fram sina åsikter till de som styr i kommunen. 

En hjärtefråga för Bollnäs kommun är att öka antalet invånare i kommunen. På frågan om man kommer att flytta från kommunen efter avslutad gymnasiegång så svarar en ganska stor andel att man kommer att flytta. Dock beror flytten inte på att man inte trivs utan det handlar om möjligheter till vidare studier, arbete men också vilja att se något annat. Det bästa med att bo i Bollnäs kommun är, förutom närheten till familj och vänner, närheten till naturen.

Områden där det visar sig försämringar sedan förra mätningen 2016, är områden som många medborgare kan vara del i och påverka till det bättre genom att vara uppmärksam och göra orosanmälningar. Det är den upplevda tryggheten, utsattheten för hot, våld, sexuellt våld/utnyttjande, alkohol- och narkotika bruk som alla har utvecklats i negativ riktning. Andelen som är fysiskt aktiva och de som skattar sin hälsa som god har också minskat sedan förra mätningen.

Tobaksbruk och hållbar utveckling

Bild på logotypen för de 17 globala målen

De 17 globala målen för hållbar utveckling har antagits av världens länder för att fram till år 2030 uppnå fyra fantastiska saker: Att avskaffa extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter och orättvisor. Att främja fred och rättvisa. Att lösa klimatkrisen.

Tobaksbruk har stor påverkan på både miljö och folkhälsan, risken att drabbas av sjukdomar och besvär till följd av rökning går inte att bortse från.

Hälsa och välbefinnande

Grön kvadrat med hållbarhetsmålet 3, hälsa och välbefinnande

 Tobaksbruk har stor påverkan på hälsan. Det globala målet: God hälsa och välbefinnande har således en direkt koppling till bruk av tobaks- och nikotinprodukter. Tobak och nikotinprodukter framställs av tobaksplantan. Nikotin är det starkt beroendeframkallande ämnet i tobak som används i olika tobaksprodukter och i e-cigaretter. Ungdomars hjärnor svarar snabbt på belöningar vilket gör att rök-start i ungdomsåren kan leda till ett mycket starkt beroende. Det bästa är så klart att inte börja röka, men det fina är att det aldrig är för sent att sluta.

Varför bör man då aldrig börja röka eller varför bör man sluta? Jo, rökning utgör ett stort samhällsproblem. Folk drabbas av obehagliga sjukdomar som ger ett lidande både för den drabbade och för anhöriga. Även näringslivet och samhället påverkas genom belastning på sjukvården och sjukskrivningar. De fyra stora rökrelaterade folksjukdomarna är lungcancer, KOL, stroke och hjärtinfarkt vilka alla påverkar livskvalitén på ett dåligt sätt. Så många som en av tio över 30 års ålder som dör i världen och även i Sverige dör på grund av tobak. Under åren 2010-2012 uppskattas tobaksrökning ha dödat 12 000 personer per år i Sverige. I stora undersökningar som gjorts i Sverige går det även att se att det finns vissa samband mellan ungdomars rökvanor och andra riskbeteenden som påverkar hälsa och välmående hos ungdomarna.

Att sluta röka ökar avsevärt möjligheten till att leva ett längre liv. Positiva effekter kommer redan efter några minuters rökstopp:

  • 20 min efter ditt rökstopp.
    Ditt blodtryck och din puls har gått ner till en lägre nivå.
  • 12 timmar efter.
    Kolmonoxidhalten i ditt blod har blivit normal. I och med det får syret mer plats och syrehalten i blodet ökar.
  • Efter 24 timmar.
    Har du sparat kostnaden för ett cigarettpaket, om du tidigare rökt ett paket om dagen. 
  • Efter 2 veckor-3 månader.
    Blodcirkulationen och lungfunktionen har blivit bättre så du orkar mer. Din hosta och andfåddhet har börjat minska. Har du minskat riskerna för komplikationer i samband med operation.
  • Efter 4-6 månader.
    Du har fått en friare tillvaro och risken för återfall har minskat väsentligt. Hos de flesta är alla eventuella besvär eller svårigheter efter rökstoppet borta.
  • Efter 1 år.
    Efter ett år är risken för hjärtkärlsjukdomar så som hjärtinfarkt och stroke kraftigt minskad. Och efter fyra år är risken nästan halverad jämfört med om du hade fortsatt att röka. Om du tidigare rökte ett paket om dagen har du sparat ca 25 000 kr.
  • Efter 5 år.
    Efter fem år är risken att du ska drabbas av en stroke betydligt lägre och inom femton år är risken den samma som hos den som aldrig rökt.
  • Efter 10 år.
    Har risken att du ska drabbas av lungcancer minskat med hälften jämfört med om du fortsatt att röka. Risken för cancer i munnen, halsen, matstrupen, urinblåsan, livmoderhalsen och bukspottskörteln har också minskat. Har du fått ett rikare och friare liv och förbättrat din hälsa avsevärt jämfört med om du hade fortsatt att röka.

Men därmed inte sagt att det är lätt att sluta röka, abstinensen och vanan kan sitta hårt i kroppen. Innan detta har släppt så kan det leda till bland annat irritation och rastlöshet, koncentrationssvårigheter, sömnbesvär, viktuppgång och yrsel. Stöttning och hjälp för rökstopp finns att få på Sluta röka linjen och 1177.

God utbildning för alla. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Minskad ojämlikhet.

Röd kvadrat med nummer 4 av de globala målen: God utbildning för alla. Mörk röd kvadrat med globala målet nummer 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Ceris kvadrat med globala målet nummer 10: Minskad ojämlikhet

Att det inte är bra att röka vet de flesta, mer okänt är hur det drabbar de människor som arbetar inom tobaksproduktionen. De globala målen med nummer 4, 8 och 10 som berör områdena utbildning, arbetsvillkor och ojämlikhet ät starkt kopplade till hur de som arbetar inom tobaksindustrin påverkas av sin arbetssituation.

De personer som odlar tobak har ofta en svår ekonomisk situation och har oftare än andra jordbrukare svårt att få jordbruket att bära sig ekonomiskt. Det gör att det krävs att hela familjen arbetar i jordbruket -varje hand i arbetet är värdefull. I dagsläget uppskattas att mer än 1 miljon barn under 14 år arbetar på tobaksodlingar. Genom att föräldrarna ofta har skulder eller får dåligt betalt av tobaksbolagen gör det att barnen är tvungna att arbeta på fälten och har små möjligheter att gå färdigt grundskolan. Det i sin tur minskar chansen för barnen att ta sig ur den fattigdom de ofta är födda i.

I odlingen av tobak används stora mängder giftiga bekämpningsmedel som kan orsaka fosterskador, cancer, andningssvårigheter, depression, skador på hörsel, syn, lever, njurar och det centrala nervsystemet men även plantan i sig kan ge nikotinförgiftning vid hantering. Det ekonomiska läget blir inte bättre av att arbetarna på grund av de skador de får även ofta har högre sjukvårdskostnader än andra jordbrukare. Då barns kroppar är mycket känsligare än vuxnas så barnen får mer skador än vuxna av att arbeta inom tobaksindustrin vilka de kan få bära med sig så länge de lever.

Är du rökare och känner att det får vara nog med rökning nu? Hjälp och stöttning finns att få på sluta röka linjen och via 1177.

Miljö och klimat

Turkos kvadrat med globala målet nummer 6: Rent vatten och sanitet Grön kvadrat. Globala målet nummer 13: Bekämpa klimat-förändringarna. Grön kvadrat med globala målet nummer 15: Ekosystem och biologisk mångfald

Att hälsan påverkas av användning av tobaks- och nikotinprodukter är väl känt, att det också har en påverkan på både den lokala och globala miljön är en kanske mindre medveten om. Att bli utsatt för passiv rökning är något som många kan identifiera sig med, men att tobaksproduktionen också påverkar ”jordens lungor” genom avskogning eller att vattentillgången förändras lokalt kan upplevas som mer avlägset.

Avskogning
Eftersom antalet rökare ökar i världen (även om andelen minskar) så behövs nya marker att odla tobak på vilket leder till skogsskövling, vilket också kallas avskogning. Avskogningen står för ca 20 % av global klimatpåverkan vilket leder till torrare skogsområden med ökad risk för skogsbränder runt hela jorden. Avskogningen ger också följder på växt och djurlivet då förutsättningarna att överleva som art förändras.

Vatten
För att producera en enda cigarett går det åt 3,7 liter vatten. Röker man ett paket om dagen så bidrar man till ett resursslöseri på 27 kubikmeter vatten per år. I tobaksodling används giftiga bekämpningsmedel som leder till att vattendrag förgiftas och orsakar fiskdöd.

Avgaser och nedskräpning
Varje år röks 6250 miljarder cigaretter i världen, dessa transporteras jorden runt vilket medför miljöpåverkan. Ytterligare en följd av rökning är nedskräpning och sophantering. Fimpar bryts inte ned i naturen och när de slängs blir liggande kvar och läcker ut bland annat arsenik, bly och nikotin i den omgivande naturen och i vattendrag. Så mycket som 80 % av nedskräpningen i svenska städer utgörs av tobaksrelaterat skräp. Cirka en miljard fimpar slängs på Sveriges gator varje år.
Om du är rökare kanske miljö- och klimatpåverkan kan vara din motivationsfaktor för att börja fundera på rökstopp. Det kan vara svårt att sluta röka. Abstinensen och vanan kan sitta hårt i kroppen. Innan detta har släppt så kan det leda till bland annat irritation och rastlöshet, koncentrationssvårigheter, sömnbesvär, viktuppgång och yrsel. Stöttning och hjälp för rökstopp finns att få på Sluta röka linjen och 1177.

Några länkar för dig som är orolig eller behöver stöd:
Hjälp till barn och unga
Beroendecentrum                    

Länkar
Länk till Folkhälsoarbetet i EU 
Länk till Folkhälsomyndigheten